Bildskapare A-Ö Historiskt Geografiskt Om satirarkivet FiB Kontakta oss  
Klicka för att se förstoring
Knut Stangenberg |
Privatisterna Pettersson och Petri komma ut från mogenhets-skrivningen i svenska.
PETRI:
– Det var då självaste fadren, sån otur! Jag tänkte skriva om Fjärde budet, men kom sablar i mej inte ihåg, om stjäla stavas med sk eller sj. Då fick jag lov att slunga mej in på Karaktäristiken över Karl den Store, men jag hade inte riktigt klart för mej, om di menade Karl XI eller Karl XII.

« Tillbaka till aktuell söklista


Knut Stangenberg
1871-1955

Född i Vassunda, på stranden mittemot Skokloster. I Uppsala högre allmänna läroverk hade han C i teckning eftersom han hårdnackat nekade att rita de förelagda ornamenten och gipsfigurerna. Däremot gillade han att förfärdiga karikatyrer av lärarna.

Efter studentexamen läste Stangenberg först litteratur- och konsthistoria vid Uppsala universitet. Där blev han bekant med Albert Engström och skrev i stället in sig på Konstnärsförbundets nyinrättade skola i Stockholm.

År 1896, två år efter Albert Engströms debut i samma spalter, började Stangenberg teckna i Söndags-Nisse. Småningom förlades verksamheten till Engströms egen tidning Strix samt tidningen Puck. På 1910-talet grundades tidningen Kurre av Stangenberg och Dan Bergman men den fick läggas ned redan år 1912.

Från hösten 1912 tecknade Stangenberg serien om Fridolf Celinder. Först i Allt för Alla och från 1932 till 1940 i Vårt Hem. Där gjorde Stangenberg också en rad Münchhausen-skildringar där släktskapen mellan den berömde baronen och seriens skapare var omisskännlig.

Långt efter fyllda 80 illustrerade Stangenberg M.U. Kallings populära jaktkrönikor i Dagens Nyheter och hans träffsäkra teaterkarikatyrer i Svenska Dagbladet satte skräck i skådespelarna och fick en känd skådespelerska att utbrista:

– Där sitter han på första bänk, man hör pennans hårda raspningar, och så får man en blick, så man kastas mot kulissen och ramlar ur rollen.

Användning av visade bilder